Julotta kl 0730 och 0800 25/12-07

Två julottor efter varandra...lite stressigt och sömnigt som det kan låta...och absolut mycket trevligare och roligare än det kan låta:)

Speciellt roligt var att julottorna var rätt så välbesökta!

Som vanligt höll jag mig inte spikrakt till texten...


Julotta, 25 dec, 2007. 0630 Nättraby, 0800 Grönadal.

Inledningsord: Det finns ett fenomen inom kristendomen som jag inte förstår….dethär med julotta. Klockan är ju inte ens sju!


Ja! Ta den om Jesus!...mmm tack för tipset…säger jag till min far när han lite sådär försöker lirka ut om vad jag skulle prata om idag…om det skulle vara värt att masa sig upp. Jag var då inte alls pigg på att prata julotta …mmm vet inte Jesus kanske.

Det kan låta enklare än vad det är att prata om Jesus. På de barntimmeavslutningarna vi hade nu i veckan innan jul t.ex. Där hade jag en av gångerna 10 barn. De var förväntansfulla, spring i benen, deras öron var spetsade till tusen. Jag tände ett, två adventsljus…frågade vad händer när det fjärde ljuset tänds? TOMTEN KOMMER! Snöar! (föräldrarnas öron blev röda). Okej jo tomten kommer. Lirkade ur dem att Jesus också skulle födas. Vi gick igenom hela julevangeliet. Änglarna, färden på åsnan till Betlehem, stallet, hedarna, de vise männen allt. När vi är klara kommer då min slutfråga. Vad är det nu som händer när vi tänder det fjärde ljuset? TOMTEN KOMMER! Snöar. …ja du kan ta den om Jesus.

Nu kan ni ta ett djupt andetag, luta er tillbaka i bänkarna och ta det lugnt. Ni ska få höra en juste en berättelse:
”Det var julaftons kväll i andra världskrigets Tyskland och folk satt i kyrkan, precis som vi nu, allt var precis som det ska vara, folket sjöng julsånger och det var fullt med glädje i kyrkorummet. Trots allt mänskligt lidande utanför dörrarna klarade folket där inne av att känna glädje för julaftons natt. Prästen pratade och krubban stod på sin vanliga plats, den heliga familjen var placerad på precis samma sätt som alltid. Prästen stod just och la ut texten kring julevangeliet då portarna öppnades och en kvinna med två barn smög in och satte sig längst bak i bänken. På deras bröst lyste den gula Davidsstjärnan som alla judar var tvungna att bära. Prästen tystnade och han stirrade ilsket ner i bänkarna, Hmmm harklade han sig…. Kvinnan och barnen där nere i bänken kröp ihop. ”Alle Juden Raus” Ut alla judar, ropade han högt. När han inte fick önskad reaktion, nämligen att de skulle gå, ropade han högre ”Alle juden Raus” kvinnan och barnen började tyst att gråta och försökte att sjunka längre ner i bänken. Församlingen började irriterat att se ner mot bänken, och prästen blev riktigt upprörd, han tog i för fulla muggar ”alle juden raus” vrålade han ner över kyrkan Då hände det plötsligt, I krubban resten sig Josef och sträckte sin hand mot Maria. ”Maria sa han, det är bäst att vi går. Vi är inte välkomna här.” Han hjälpte henne försiktigt upp på åsnan. Med Jesus lindad i manteln gick de långsamt ut ur kyrkan.

Dumma präst, dumma, dumma samhälle. Märkligt hur vi människor har haft en förmåga att göra historien, berättelser till att passa oss.

Gör vi samma sak? Skapelseberättelsen t.ex hur många tror att det i bibeln står att världen skapades på sju dagar och mannen va den som skapades först? FEM MYROR FLER ÄN FYRA ELEFANTER: fel, fel, fel, fel...ok.. Denna då: När Jesus föddes i stallet fick han besök av både hedar och vise män!? Fel, fel, fel, fel, (titta på klockan) detta kommer att ta tid idag.



Jag tror det kan vara livsfarligt att ha en alltför bokstavlig tro. Skapelseberättelserna berättar att Gud skapade världen på sju dagar, sju dagar piece of cake, enkelt. Men det är inte det som är poängen. Jag är övertygad om att texten har något att säga till oss. Gud har skapat världen! Inte hur det lämnar jag åt Darwin mfl att klura ut.

Samma med julevangeliet. Spela roll om de som skrivit evangelierna hade olika synvinklar. Tacka Gud för det, att vi alla hela tiden upplever olika saker. Men det vi inte får göra, det är att stirra oss blinda på en sanning, gripa tag om den så hårt…för det är livsfarligt, då går den sönder. Julevangeliet är vackert, berättar att Gud kommer till oss och får uppleva hur det är att vara människa…och vi blir glada, tacksamma…så pass att vi dödar honom…det tar vi till påsk.

Där julevangeliet slutar fortsätter berättelsen, Jesus och hans familj får ta till flykten. De vise männen gick ju till Kejsaren…var är den nye konungen? Han dödade alla gossebarn. Nej, Jesus va inte den som las i vassen…det var Moses…Men Jesus fick till flykten. Tänk om de skulle komma in här…Maria, Josef och en liten Jesus… sitta längst där bak söka skydd. Jag hoppas att vi hade tagit hand om dem.


Sprida lite härlig julvärme. Tänkte vi skulle vara likt Jesus för en liten stund. Höger och vänster hand upp = kram!