Inlägg i Budgetdebatten 28 nov 2007

Fru Ordförande, och alla ni andra

2 min kring människovärde och krafter som alltför lätt får härja i vår kommun.

Skolan är mer än lokalbehovsutredningar, miljövänlighet och matens skjutsande hit och dit. VAD betyder detta egentligen när vi har ett samhälle som inte stöttar våra ungdomar eller "oss unga" om ni ursäktar?

Vad betyder skolans miljö, samhällets "åh skolan är så viktig" inställning när ungdomar om och om igen sviks?

Har barn o ungdomar samma människovärde som en framgångsrik affärsman i medelåldern?
-Vem behövs för att vår kommun ska må bra? Båda?

Skolor brinner, stenar kastas mot brandbilarna för att elden inte ska gå att släcka...är det dit vi också ska?

Är det ett människovärde att bygga på?

VI kan inte sopa kommunens ungdomar under mattan.

Det duger inte!

Människovärde för alla, är en av de frågor där vi borde stå eniga.
Jag skulle vilja ta, säga bifall till S 0 V:s 7e sida i sitt budgetförslag "Barnen och ungdomarna" Där det tydligt står om vuxenvärlden som sviker ungdomarna och att detta med människovärde inte bara är en sak för skolan.

Karlskrona kommun kan vara lyckliga över att de har en ordförande i Barn-och Ungdomsnämnden (BUN) som inte backar för de tuffa, obekväma besluten de som ingen annan tidigare vågat ta. Samtidigt som han lyssnar in vad samhället kan ställa upp på. Och det är inte pinsamt!

Fru Ordförande, bifall till Kommunstyrelsens budget och framförallt till BUN:s budget.

Och Fru Ordförande, förra veckan lärde du mig att inte säga sju namn i denna debatt, därför säger jag nästan bara ett och det är ditt. Tack.

Text till församlingsbladet dec 2007

Till Församlingsblad december 2007
Ungdomsgruppen

-Jag kan! Jag kan! Ooooo…ahhh jag kommer inte på den. Mariana står bokstavligen och hoppar upp och ner. Hennes övriga lagmedlemmar verkar ta det med ro… Måns Zelmerlöw enkelt!

Ungdomsgruppen (SKUN = Svenska Kyrkans Unga i Nättraby) är hemma hos Anna (mig) inne på Trossö och passar på att tävla i musiktävlingen ”Dobidoo-Nättraby-Sing a Long”. Vardagsrummet är bokstavligen invaderat av två lag: det gröna och det svarta. Tävlingen innebär en härlig ljudvolym (sångglädje) inte minst då Carola eller Magnus Uggla dyker upp.

Vem kommer inte minnas det svarta lagets Maddes otroliga förmåga att hoppa upp ur soffan och försöka svara på alla frågor? Eller Max från det gröna laget som egentligen aldrig ville sätta sig utan ta upp kampen mot studsbollen Madde!?

Förutom ”Dobidoo-Nättraby-Sing a Long” ägnade vi kvällen åt att fika tillsammans. Eller ja fika och fika, det kan nästan ses som ett muffinsexperiment utfört på människorJ De Muffins som ”bara” fick dumle och smet i sig var helt okej. Däremot de som innehöll en blandning av: äpple/kanel, chokladpraliner, geléhallon och dumle kanske var lite mindre okej, men absolut värt att provaJ


Andra tisdagskvällar med SKUN har vi haft Marianas kväll, tjej- o grabbkväll, baka pizza, pyssel, massage. Aktiviteter som kommer längre fram i höst/vinter är bio, luciaträningar med tillhörande Luciatåg, julmys och en resa till Köpenhamn. Terminens schema sätter inte vem som helst utan vi själva i gruppen första träffen för terminen.

Under kvällarna med SKUN springer tiden fort iväg. Just denna kväll med besök på Trossö var vi tvungna att hinna med bussen tillbaka till Nättraby, vilket gick alldeles lysande efter lite spring i benenJ Tack allihop för en jättetrevlig kväll!

Söndagen efter Alla Helgons Dag Minnesgudstjänst 4/11-07

Två helg oförglömliga minnesgudstjänster

Predikan:

Med ögonen mörka av skrämsel ser hon åter på Hugo.
-Det är väl hemskt att dö? säger hon tyst. Och blir rädd för sina egna ord.
Fröken gör en rörelse för att bryta samtalet, men Hugo svarar blixtsnabbt som han lärt sig av sin far:
-Dä tror jag inte. Jag har aldrig hört talas om nån som inte klarat å dä, men där är många som inte klarar å leva.

Det är Hugo och Josefin i Maria Gripes bok som talar med varandra om döden. Fröken den vuxna försöker avstyra samtalet: vi ska väl inte tala om det, nu ska vi göra något annat. Ingen ovanlig reaktion när döden kommer på tal. Men när ska vi tala om det då? Och om vi inte gör det, hur ska vi då kunna svara våra barn? Vad är döden?

Döden är så undanträngd i vårt samhälle –Brukar det heta. …jag vet inte hur det är med er men jag har fått med mig en tradition hemifrån att verkligen få in döden varje dag. Klockan nio är det rapport, döda i bombningar, översvämningar, skogsbränder, mord mm. Massor av död varje dag det kan inte kallas undanträngd. Snarare kan livet vara glömt. Eller som Hugo säger: det är många som inte klarar av att leva.

Och det finns många som säger till dig inte minst från kyrkans håll hur man ska leva.


Alfred i Emil i Lönneberga sjunger:

Jag är fattig bonddräng… (Jag sjunger följande verser acckapella ur huvudet från sången)

Sen så kommer söndan och då vill våran präst, att jag ska i körka men då sover jag mest. Prästen kan väl sova hela måndagen men för en fattig bondräng börjar knoget igen.

Står där, fattig bonddräng, invid himmelens port, lite rädd och lessen för de synder jag gjort. Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss. Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås.

Men då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit! Jag har sett din strävan och ditt eviga slit. Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här. Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när.

Och jag, fattig bonddräng, står så still inför Gud, och sen klär han på mej den mest snövita skrud. Nu du, säger Herren, är ditt arbete slut. Nu du, fattig bonddräng, nu får du vila ut.

Ett stort evangelium av Astrid Lindgren.

Har vi inte alla någon gång känt rädslan för att vi avvisade, rädsla att behöva stå lite rädd och lessen med mössan i handen… Tänk om jag eller någon jag har kär inte blir mottagen? Känslan av att bli sist vald i idrotten. I dagens evangelietext får vi en försäkran om att den som kommer till Jesus inte ska bli avvisad. Men… jaja det gäller väl bara de helkristna, de som är troende, fromma och som ofta går i kyrkan. Eller den som har gjort så mycket ont kan väl aldrig vara välkommen in i himmelriket. …men det är just pga dem vi är som Jesus dött för oss. Han säger inte: Jag har kommit för att kalla de redan färdiga eller de som redan har sin sak klar med Gud, de perfekta. Nej han gav sitt liv för oss som vi är med en och annan skrympel och fantastiska egenheter.

Såklart vill jag som präst att människor ska vårda sin tro, sitt inre med andra här i kyrkan om söndagarna. Vissa präster i vissa tider genom historien har velat att människor ska komma så mycket att de lagt till med skrämselpropaganda och andra hemskheter. àmen det är inte upp till oss människor att öppna himmelen. Det gör Gud. Och Jesus har dött för oss alla som behöver det. Så när vi frågar oss om vi har en uppståndelse att se fram emot. Hänger det på vad jag gjort, hur jag levat? Är mitt svar att: I livet spelar det roll vad du gjort och inte gjort, framförallt för dina medmänniskor omkring dig. Men! Efter döden spelar det ingen roll! Där är vi alla lika, lika i Guds stora välkomnande famn.

Jag tror på uppståndelsen, ett liv efter döden ett paradis. Jag är inte rädd för att Gud ska göra mig missbelåten. Jag tror inte att Gud skapat ett paradis där mina vänner och bröder inte är med. Bara för att de inte öppet proklamerar, Guds existens eller har Jesus i sina hjärtan.


Idag är många här för att vi saknar någon. Jag tror att när vi i en begravning tar farväl av våra nära och kära. Inte lämnar över dem i tomhet. Livet är som en flerrätters middag där vi när huvudrätten dukas av inför efterrätten blir ombedda att behålla gaffeln. För det är något bättre påväg. Något vi inte kan föreställa oss. Likt vi på fröet inte kan se hur den färdiga blomman kommer se ut. Fröet är dött men när det kommer i jord får det liv. Paulus skriver i Korintierbrevet ”Nu undrar någon: ”Hur uppstår de döda? Hurdan kropp har de när de kommer?” Vilken enfaldig fråga. Det du sår får inte liv om det inte dör.” Enfaldig fråga för att ingen vet, ingen kan säga exakt vad som händer.

När vi föds säger vi Jesusorden: Jag är med er alla dagar till tidens slut. Döden är inte tidens slut. Det ljus som tänds vid dopet tänds också i döden, i en stad i ljus. Ett ljus vi denna helgen tänkt över kyrkogården. Låt våra ljus brinna likt det hopp om evigt liv där vi alla får samlas igen.
Amen

Bibeltexter

Epistel -1 Kor 15: 35-49

Evangelium -Joh 6:37-40

21:a Söndagen efter Trefaldighet "Samhällsansvar" 28/10-07

Predikan hölls mer fritt och spontant än vanligt. Kanske för att jag mer hade filosoferat kring ett ämne än kring orden som skulle forma ämnet. För att på nåt sätt peka på vad predikan ändå innehöll FET markerar jag det som jag faktiskt predikade om:)

(Till saken hör också att en av församlingens vaktmästare och kyrkoherden sitter längst bak i kyrkan...det är till dem jag talade i början...satt man längst bak förr var man fattigast längst fram rikast etc)

Söndagen var speciell på det sättet att jag på förmiddagen (kl 1100) höll en gtj med denna predikan för att sen senare (1300) hålla en gtj för Små och Stora med en HELT annan predikan:)

Predikan:

Ursäkta XX XX är ni fattigast? Rik? Bänkarna kom in i kyrkan för att ställa ordning och reda. De rika längst fram och de fattiga längst bak. …sen när bänkarna är tomma längst bak frågar de sig varför…idag är det nästan tvärtom att bänkarna gör oss lite för ordninssamma. Stränga ord i dagens texter att inte göra skillnad på fattig och rik. Att var och en tar sitt Samhällsansvar.

Vad gör du för samhället? Hur tar du ditt ansvar? Läser ni dagstidningarna, BLT/Sydöstran? Har ni någon gång varit en av dem som suckat och sagt: Varför får sånthär hända? Varför görs inget, någon måste göra någonting! Vem? Samhället såklart!

Finns ett komikergäng som heter Monty Pyton. Jag tror de kommer från England. Bl.a. John Cleese (känd från Pang i bygget eller Silly walk). I en av deras filmer gestaltar de sin tolkning av Jesu liv. Life of Brian.
Filmens huvudperson är Brian. Han är till skillnad från Jesus inte Guds son utan en helt vanlig kille. Trotts detta blir han hela tiden förväxlad för att vara Jesus. Han är med vid bergspredikan, vid steningen av äktenskapsbryterskan, han får en hop människor som springer efter honom och tar fasta vid vad han säger. Slutligen ska han till på köpet korsfästas. Hans trogna kompisgäng är ovetande om detta men får reda på det av en kvinna som eld i lågor kommer till dem. Ni måste göra något! Han ska stenas! Stenas! Detta kräver handling! De sätter sig genast med penna och papper vid ett bord. När kvinnan ser vad dom gör eller rättare sagt inte gör lämnar hon dem i frustration. Vännerna har möte. Efter alla konstens regler med ordförande, voteringar etc. Tillslut är gruppen klar, de har enats om ett kraftfullt uttalande. Detta hjälper dock inte Brian nämnvärt eftersom han redan blivit korsfäst för länge sen medans gruppen höll möte. Gruppen kommer till Brian och läser upp sitt uttalande. ”Vi stödjer dig Brian, vi kommer minnas dig som en kämpe etc.” Vilken handlingskraft! VILKET SAMHÄLLSANSVAR!

I Karlskrona kommun har det denna vecka varit den stora samhällsansvarsveckan. Eller rättare sagt i kommunen denna vecka har det varit den stora mötesveckan t.ex. kommunfullmäktige, barn o ungdomsnämnd med flera.
Betyder det att vår kommun nu äntligen har blivit den perfekta, bekymmersfria kommunen? Kommunen där det inte finns skillnader på rika o fattiga, inga hemlösa, droger är ett minne blott, konflikter går aldrig så långt så att någon får sätta livet till och alla människor trivs fullt och fast med sig själva och sina liv.
Idag kära vänner har vi lärt oss ordet: Utopi. Den perfekta världen…tyvärr är den bara en dröm.

Vad ska vi göra då? Jakobsbrevet ger oss en del tips: Lämna kärvan på åkern, rensa inte rent från olivträden, oliver, min pappa brukar berätta hur soldater fick komma och äta hemma hos dom eller få vatten. Verkar som att när Sverige var fattigt under kriget hade folk större vilja att dela med sig. Desto fattigare desto givmildare. Eller ska vi säga det var bättre förr. Bättre då en kärve fortfarande betydde mat. Idag vet ingen vad man ska ta sig till med den där kärven för att göra den till mat så den får väl ruttna.

Vad ska vi göra då? Idag skulle jag säga ge av din tid: Va vuxen på stan, gå med i Seniorer i skolan, Bli kamratstödjare. Gör något konkret någon timme i veckan.

Kommunfullmäktige i torsdags. Stor debatt kring integrationen…inte minst för att SD är tredje största parti här i Karlskrona och liksom eggar upp de övriga i församlingen. Och säga vad man vill om bibeln, att den är en gammal bok, saknar tilltal till oss idag MEN! Angående integrationen har bibeln mycket att säga oss: Du ska inte vränga rätten för invandraren…kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren din Gud befriade dig därifrån. Detta står i 5 Mosebok så efter 2580 år är detta fortfarande ett problem!
àDet var bättre förr?

Varför görs ingenting, varför får saker hända. Kanske är det någon annan som ska börja, någon annan än du och jag som ska ta första steget. Och alla möten! Kanske är det så att något annat behöver göras än att ta beslut, bläddra i papper och använda sig av fina ord. Bra att ta beslut också men det räcker inte! Får inte stanna där. àJesus skrev inte. Inte ett ord…eller njo han ritade i sanden vid några tillfällen men vi vet inte vad han ritade. …Det finns däremot inga texter, brev, uppmaningar ord som Jesus själv skrivit. Inget Jesu Evangelie. Han ägnade sin tid åt handling. Han stängde inte in sig på sin kammare i ett år skrev en bok och sen gick till handling. Nej Jesus var under sina verksamma år ständigt ute! Må Jesus, vi som är här idag, kyrkan aldrig, aldrig tystna.

Jag behövde en nästa, var du där, var du där?
Jag behövde en nästa, var du där?
Varken tro eller ras eller namn sätter gränser, var du där?


Jag var hungrig och törstig, var du där, var du där?

Jag var frusen och naken, var du där, var du där?

Jag behövde din hjälp, men var du där, var du där?

Varken tro eller ras eller namn sätter gränser, var du där? (Sv ps 97)

TEXTERNA:

Gammaltestamentlig läsning
Femte Moseboken 24:17-22

Du skall inte vränga rätten för invandraren eller den faderlöse, och en änkas kläder skall du inte ta som pant.
Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig därifrån. Därför ger jag dig denna befallning att följa.
Om du glömmer en kärve när du skördar din åker, skall du inte gå tillbaka och hämta den utan lämna kvar den åt invandraren, den faderlöse och änkan. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör.
När du har slagit ner dina oliver skall du inte söka igenom grenarna efter fler utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan.
När du har plockat druvorna i din vingård skall du inte göra någon efterskörd utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan.
Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten. Därför ger jag dig denna befallning att följa.



Epistel
Jakobsbrevet 2:1-8

Rika och fattigaMina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus.
Tänk om det i er synagoga kommer in en man med guldringar på fingrarna och vita kläder och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder.
Om ni då bara har ögon för den finklädde och säger till honom: ”Här är en bra plats för dig”, men till den fattige: ”Ställ dig där borta”, eller ”Sätt dig på golvet vid mina fötter” —
gör ni då inte åtskillnad och fäller orätta domar?
Hör på, mina kära bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom?
Ändå visar ni förakt för den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och släpar er till domstolarna?
Är det inte de som smädar det härliga namn som har uttalats över er?
Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt.