Sveriges religiösa läge 2030. KL utskick april. nr 1 2008

Publicerat i Kristna Liberalers (KL) utskick april. nr 1 2008

Morgondagens troende styr sig själva
I morgon hittar vi varandra över nations- och religionsgränser


Skolavslutning i kyrkan och om muslimska flickor ska slippa skolgymnastiken. Debatten om religionens roll i det svenska samhället är just nu lika het som på Ingemar Hedenius tid. Hur ser det religiösa Sverige ut år 2030? Anna Ekström, präst i Svenska kyrkan och ledamot i nätverket Kristna liberaler frågade några religionsforskare.

Kan vi förutse hur Sveriges religiösa läge ser ut 2030? För att kunna besvara denna fråga har två personer vid Lunds Universitet tillfrågats. Hur ser en religionssociolog respektive
en islamolog på framtiden? Vilken roll har religionen? Har vi fler eller färre frikyrkor?
Hur ser framtiden ut för moskeér, synagogor och tempel?

Islamologen och professor emeritus (sedan
2006) Jan Hjärpe:
– Religion i Sverige – det är ett fenomen som förändrats så enormt sedan min fjärran barndom och ungdom på 1940- och 50-talet.
Kan vi förutse hur det ser ut 2030? Nu okända faktorer kan komma till – det gjorde det i hög grad från 1950 till 2007.

Vem kunde för till exempel 20 år sedan förutspå flyktingvågen från Somalia och Balkan? Anna Davidsson-Bremborg:
– Invandrare i Sverige idag var oftast inte lika aktivt religiösa
i sitt hemland utan har successivt tagit den identiteten
i Sverige. Inte minst på grund av den tydliga minoritetssituationen
som kräver en tydligare identitet. Detta kommer slätas ut i och med generationsskiften. Varje ny generation ser annorlunda på det.


Svårt styra moderna människor
Båda är övertygade om att de traditionella kyrkorna, samfunden och institutionerna kommer att försvagas ytterligare. Davidsson-Bremborg:
– Redan nu har religionen ingen normativ roll i Sverige. Hjärpe håller med:
– Det är inte längre möjligt att göra anspråk på någon läroauktoritet över människors
och deras religionsutövning. De försök som ännu sker – inte minst i den muslimska världen – att med lagstiftning och/eller våld upprätthålla praxis är fåfänga, närmast kontraproduktiva.
Människor är redan idag inte längre knutna till lokala religiösa traditioner i sin religiositet. "Massorna" kommer inte att låta sig styras.

– I en och samma människa hittar vi både buddism och kristendom, säger Davidsson-Bremborg. Hjärpe påpekar att de faktiska rituella gemenskaper som uppkommer inte är ”religionsspecifika”:
– Låt oss se två exempel: Hisingebranden 1998 med 63 dödade ungdomar med olika bakgrund: de sörjande håller kontakt med varandra fortfarande, har gemensamma möten.
En ritualiserad bearbetning av sorgen – men oberoende av någon specifik religion. Det andra exemplet: Fadimes begravning i Uppsala domkyrka 2002 med en domprost som officiant men utan särskilt kristna inslag.
Fadimes egen religionstillhörighet var okänd (yazidier?), och ritualen var en sammanställning
med inslag från olika håll.


Nya religionsmöten
Mötet med religion och religiositet i Sverige är inte längre lika självklart som tidigare inom en kristen ram utan mer global och den kommer globaliseras än mer. Barn och unga är ute på nätet flera timmar om dagen och deras erfarenheter av religiösa berättelser, riter etcetera hör inte hemma i bara en religion. Erfarenheterna av utomkristna religiösa erfarenheter är större och växer hela tiden.
Både Hjärpe och Davidsson-Bremborg ser att den religionsdialog som idag pågår mellan religioner och religiösa ledare kommer att försvinna. ”Dialogen tvingas bli en diapraxis”, vilket innebär att dialogen blir praktisk handling i människors liv. Samarbete och gemenskap mellan människor oberoende av formella tillhörigheter. Hur ser det till exempel ut när en muslim gifter sig med en kristen eller olika religiösa samfund firar gudstjänst tillsammans? En verklighet de religiösa ledarna fortfarande diskuterar medan människor i praktiken redan är där.


Makthavarna blir maktlösa
Religiösa ledare kommer att finnas kvar men de kommer inte ha någon egentlig makt eftersom människor väljer det som fungerar för dem, menar Hjärpe:
– Det betyder inte att religiösa personligheter skulle vara utan inflytande 2030. De kan inspirera, men har inte institutionell makt. Man lyssnar till dem – om man vill – helt oberoende av den formella konfessionstillhörigheten.
Exempel på detta redan idag är Dalai Lama och påven. Påven älskar många inte bara katoliker men inte ens de gör längre som han säger.

På frågan om vi får fler moskéer svara Davidsson-Bremborg.
– Självklart! I alla fall fler synliga. Idag finns det ett flertal moskéer som ligger i källarutrymmen
etcetera vilka kommer att få en mer offentlig plats i samhället och på så sätt kommer antalet moskéer i samhället att öka.
Även religiösa tempel byggs idag i Sverige. Främst rör det sig om en ekonomisk fråga för de religiösa samfunden. Likaså känner Svenska kyrkan och kommer att känna den ekonomiska faktorn. Inte minst angående överflödet av kyrkor.
– Svenska kyrkans kyrkor kommer att omvandlas till andra kyrkorum och få ett ökat användningsområde, enligt Davidsson-Bremborg. Maglarps kyrka revs men hon tror inte att det kommer bli fler kyrkor som rivs.


Debatt om religionens roll
Tittar vi tillbaka 20 år spåddes det att religionen hade förlorat sitt inflytande, vilket var fel. Religionen har ett inflytande idag. Diskussionerna går höga kring skolavslutningar, äktenskap etcetera. Ser vi på Svenska kyrkans medlemsantal är många fortfarande medlemmar. År 2014 blir första kullen myndiga som inte blev medlemmar i Svenska kyrkan vid födseln. Davidsson-Bremborg tror att detta bland annat kommer leda till att vi om 20 år har tydligare borgerliga
alternativ av förrättningar som till exempel begravningar.
– Viktigt att påpeka är att borgerliga förrättningar på intet vis behöver vara oreligiösa. Ibland kan det ha räckt med att individen inte känt sig välkommen i församlingen eller kommit på kant med prästen.

Sammanfattningsvis kan vi se att utvecklingen går bort från en ”vi och dem känsla” för att istället mer gå mot en gemenskap mellan människor som trivs/upplever tillsammans oberoende av traditionell religiös tillhörighet. Detta kan för många verka skrämmande samtidigt som det öppnar upp för helt nya förståelser för varandras behov av religion och religiösa sfärer i våra liv.


Anna Ekström


Några faktorer som kommer att spela roll för hur det kommer att se ut 2030 enligt Hjärpe och Davidsson-Bremborg:Varifrån kommer invandringen? Var är konflikthärdarna i världen ?Kommunikationen. Vi vet inte hur vi kommunicerar om 20 år. Hur har utvecklingen gått framåt?