Långfredag 21/3 -08

I kyrkan stod både orgeln och kyrkklockorna stilla. Dock hindrade inte detta människor från att komma och till byn var vi runt 60 personer! På ön var vi lite färre med runt 20. Kul att det var välbesökta härliga gudstjänster. ...härliga på ett långfredagshärligt sätt.



Långfredag


Var är din Gud nu? Snöbollarna viner i luften. Och min skidlärare två meter längre än mig, 100 kilo tyngre och framförallt smidigare och snabbare brottar ner mig och fullständigt dränker in mig i snö. Samtidigt som han upprepar orden –Var är din Gud nu!?
Även om den snön har smält och vi skrattade mycket, har de orden stannat kvar. Var är din Gud nu!?

Liknande ord sägs till Jesus när han hänger på korset? ”Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar –hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från korset.” ” Andra har du hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa.” ”Nu får Gud rädda honom, om han bryr sig om honom.”

Långfredan är en enda stor kamp mot ondskan.

Och jag har råkat hamna i magins påhittade värld genom böcker, filmer. En av de sakerna som slagit mig är att i den världen kräver godheten magi. Det är trollkarlar och häxor i det godas tjänst, med hög moral och kärlekens kraft, och det är den vanliga striden mellan gott och ont. Godhetens kamp och makt kräver hjälp av trollstavar, häxdrycker och osynlighetsmantlar.

Jag har läst om en kille, med glasögon, rufsigt hår. Inte smartare eller starkare än någon annan egentligen. Hans mamma dog, gav sitt liv för honom när han var ett spädbarn. Hennes kärlekshandling gav pojken ett osynligt skydd mot ondskan. Blodsmystik inte helt olik vår egen.

När jag hade läst böckerna lovade jag migsjälv att ok. En dag får jag berätta hur det slutar och ta med alla böckerna till kyrkan. Långfredagen!


(Lassar upp Sju band med Harry Potter (HP) på en av bänkryggarna i kyrkan)

Sista boken är slutstriden mot ondskan. Mot Voldemort en mörkrets trollkarl som inte vet vad kärlek är. HP går på en skola. Denna är nu belägrad. Hans vänner strider, blir sårade och dör. Voldemort säger att om HP överlämnar sig själv slutar striden, dödandet. Han kan alltså stoppa lidandet.

(Jag läser ur boken samtidigt som jag berättar mkt fritt)

s 344 " Den siste fienden som förintas är döden." HP möter döden på flera ställen genom böckerna.

s 442 "En historia om hur rädda människorna är för döden." HP möter i denna bok en historia som berättar om människors rädsla för döden. En osynlighetsmantel som inga förtrollningar går igenom. En stav som aldrig förlorar en duell och en uppståndelsesten. Tre saker som gör att döden går förbi en. Skulle HP kunna undgå döden?

s 495 HP förlorar många av sina nära vänner. En del dör bokstavligen i hans armar som Dobby en av hans trognaste vänner. Han skulle kunna ha viftat lite med sin stav och på det sättet fått en perfekt grav att lägga Dobby i men: "Jag vill göra det på rätt sätt. Utan hjälp at trollkonst. Har ni en spade"
"Precis som Voldemort inte kunnat behärska Harry när Harry var uppfylld av sofg över Sirius, så kunde inte hans tankar tränga in i Harry nu när han sörjde över Dobby. Sorg tycktes driva ut Voldemort....fast Dumbledore skulle förstås ha sagt att det var kärlek..."

s 715 Skolan är belägrad. Harrys vänner strider, blir skadade och många dör. Voldemort begär HP i utbyte mot att stoppa striderna. HP lägger ner sin stav i fickan...och han går ut för att möta Voldemort. "Då förstod Harry till sist att det inte var meningen att han skulle överleva." "Ändå föll det honom inte in att försöka undkomma nu, att gly undan Voldemort. Det var över, han visste det, och det enda som återstod var själva saken: att dö."

Och HP dör.

Jag kan inte förklara hur Jesus kunde uppstå och graven ligga tom. Jag kan inte heller förklara hur HP övervinner döden mer än att hans skydd från modern. Blodsmystiken.

s 745 "Du är den sanne herren över döden, eftersom den sanne herren inte försöker undfly döden. Han accepterar att han måste dö och förstår att det finns mycket värre saker i den levande världen än att dö."

Och han får än en gång möta Voldemort.

s 764 "Jag var beredd att dö för att hindra dig från att skada de här människorna" "Är det kärlek nu igen? sa Voldemort." HP gav sitt liv för sina vänner och döden kunde inte komma åt dem längre. Jesus gav sitt liv för oss...


Är det kärlek nu igen!?

När det verkligen gäller till och med i magins värld lägger godhetens sida ner trollstavarna. HP går självmant, utan hokus pokus in i döden.

Var finns din Gud nu!? Varför räddar du inte dig själv!? Jesus hänger idag på korset. En man som är Guds son. Han har vandrat på vattnet, botat sjuka, mättat hungriga, gjort vatten till vin. Att komma ner från ett kors hade inte varit någon match. Han hade inte ens behövt en trollstav. Men det här är på riktigt! Och verklig kärlek behöver inte hokus pokus. Insikten ”Det är inte meningen att jag ska dö.”
Blodsmystiken. Jesus dör för oss. Han har satt ett osynligt skydd till oss som döden inte kommer åt. ”Den som tror på mig ska leva om han än dör.” Långfredan säger till oss att den döden inte finns längre. Vi är räddade.

(sjunger första versen av psalm 285 som avslutning på predikan)

”Det finns djup i Herrens godhet, och dess gränser ingen ser. Det finns värme i hans domslut, mer än någon frihet ger. Det finns underbar förlossning i det blod som göts en gång. Det finns glädje bortom graven och en framtid full av sång.”

Amen