Min välkomstpredikan i min nya församling tema: "Är den nye prästen någe troende?":)
Det var en dimmig förmiddag i november, vi åkte upp på berget! Tabor. Där allt hände. Vi var utländska studenter i Israel/Palestina två från Sverige. Vi var 12 stycken. Vi fick följa med allihop upp på berget. Jesus tog med sig tre….vet inte varför han inte tog med si alla…på berget som den dan vi var där var väldigt dimmigt blev Jesus förklarad! Förklarad vad skönst!?! Äntligen…fast det är klart förklarad betyder nu inte mer begriplig eller förståelig och enklare (ledsen för att göra er besvikna)…det betyder mer att Jesus blev avslöjad!
Jesus var inte bara människa utan också Gud! Och därmed mina vänner tänkte jag ge mig på att förklara Gud! En Guds förklaringsdag…Jesus har haft ganska många chanserJ (dagen firats sen 400 talet och 1450 talet i sverige typ)
Ikon! 2 st!!! (en på Mose när han tar emot Stentavlorna på Sinai berget och en på Jesus/Elia/Mose på förklaringsberget Tabor tillsammans med de tre lärjungarna)
Gud…Gud Gud.
Jag googlade Gud på nätet, internet fick 21 milj 700 tusen träffar ungefär. (Reinfeld fick jag 2 milj 470 tusen träffar.)
Visa papper (på träffar)…fastnade för punkt nummer 3! gudfinnsnoginte.se
Intressant för min nya församling att veta om jag tror på Gud!
”Debatt om religionens och Guds roll i dagens Sverige! à Jätteintresserad av! Kanske är detta dagens Tabor, förklaringsberg!
TEST!! (finns på gudfinnsnoginte.se)
Fråga 1 A: Gud finns nog inte
B: Gud finns nog
2.
Kvinnofrågan:
…märkligt test…verkar vara gjort av ngn som är rädd för religion…Mycket riktigt! Kan någon gissa vilka som stod bakom testet!? -Humanisterna!
En rörelse som står för att religionen ska bort från alla offentliga sammanhand och bara få finnas hos enskilda privata aktörer. Deras hemsida erbjuder, dop, konfirmation, brölllop, begravningar etc. allt på en annan basis! Spännande!
Jag håller med humanisterna om vissa saker:
Att politik och religion inte ska blandas ihop.
Religionsfrihet! Etc!
Kränkningar av människor pga religion etc.
Däremot håller jag inte med om att det är religionen som måste ”bort” för att fixa det!
Religion är inte farligt! Dessutom tror jag att människor som missbrukar religion hittar ngt annat att missbruka och trycka ner mskor med…även om religionen är borta.
Går inte att ta ut bibelcitat från Syrak 25:24 ”Från en kvinna leder synden sitt ursprung och för hennes skull måste vi alla dö” och säga –Aha! Vad var det vi sa! Religionen är ond!
Det är ont att läsa bibeln som fan läser telefonkatalogen eller vad det heter…
Jag är en människa och en präst som står för min tro och min religion som ngt som inte kränker etc! Det gäller att förändra innifrån!
Resultatet på testet: "Du är religiös samtidigt tyder dina svar på att du har ett öppet sinne...därför välkommen att bli medlem och donera pengar.."
Ser fram emot att jobba med arbetslaget här som jag verkligen ser som Religiösa med öppna sinnen!
Diskuterar gärna mer om Humanisterna och religion i den privata sfären. Bl.a. deras intressanta inlägg om att biblar inte ska finnas på hotellrum…men porren gör inget:)
Tillbaka till Ikonen, Kristi förklaringsdag….Jesus var inte den som förtryckte kvinnor eller lät religiösa orättvisor vara…tvärtom!!! Och det är den Guden, den tron vi nu stämmer upp i vår trosbekännelse!
torsdag 30 juli 2009
fredag 24 juli 2009
Sinnesromässa 23 juli 2009
Att tygla sin ilska. Ikväll tänkte jag dela med er om hur omedvetet dålig jag ibland är på att tygla min ilska.
Hur svårt kan det va? Se bara på hunden! Vad vi än säger till den så möter den oss ändå nästa gång med en viftande svans.
…på barnhemmet i Zimbabwe där jag jobbade nu i sommar fanns det två hundar: Trix och Jane. Båda två var experter på att komma rusandes och hoppa upp på en….något som jag ganska ovan hundmänniska skulle kunnat bli rädd för.
De hoppade av yr glädje! Många av oss vuxna svarade med att: Usch, fy ner, plats still, sluta! Hårda ord. Nästa gång kom hundarna lika glada igen…
Sån vill jag också vara! Alltid möta människor med ett leende kanske inte hoppa på dem på benet och skita ner deras kläder och försöka slicka dem i ansiktet…
…trodde också att jag var ganska bra på att vara glad…
..tills förra måndan…jag vet inte om det var för att det var måndag…
…Vi tränade inför Triathlon (simma, cykla och springa) vi hade simmat och ”Vi kan kalla träningskompisen för…XX(Frågade min kära frivilliggruppmedlem)” och slängt oss på cyklarna. XX cyklade lite snabbare än jag…mest för att jag är lite feg…många gånger väntade XX in mig och log ”Heja på!” XX har inte tränat i precis det här området tidigare viste inte exakt den ”rätta vägen” där vi skulle svänga in.
Jag ropade ”Snart är det höger”. XX fortsatte rakt fram med sitt tempostyre blind för alla svängar och såg bara den härliga rakan med efterföljande nedförsbacke…och så var XX borta.
Kvar står jag…hade det varit en tecknad film hade jag nu fått små rökmoln ur öronen… arg som ett bi cyklar jag efter…
…Väl hemma efter den ”stora” omvägen har XX vänt och kommer och möter mig med ett leende… jag är arg…som ett bi…ilskJ Något jag trodde jag var expert på att tygla…
Några timmar senare mindes jag Trix och Jane och såg XX i deras ställe….hur dum får jag bli?...försöka kväva ovillkorlig, härlig kärlek…var stund kommer Gud (Kan bli riktigt ilsk på Gud) till oss kanske glad, härlig…tar vi emot det eller blir vi ilskna?
Vi får alla ibland krypa till korset…”ganska bra på att vara glad”… i flera år sen jag stötte på bönen i början av min prästutbildning har jag bett den och en annan bön var morgon och var kväll. Morgon: Gud hjälp mig att inse att vad jag än möter idag gör vi det tillsammans. Och var kväll: Gud ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.
Kanske ska jag lägga till…och kraft att tygla min ilskaJ Amen
Hur svårt kan det va? Se bara på hunden! Vad vi än säger till den så möter den oss ändå nästa gång med en viftande svans.
…på barnhemmet i Zimbabwe där jag jobbade nu i sommar fanns det två hundar: Trix och Jane. Båda två var experter på att komma rusandes och hoppa upp på en….något som jag ganska ovan hundmänniska skulle kunnat bli rädd för.
De hoppade av yr glädje! Många av oss vuxna svarade med att: Usch, fy ner, plats still, sluta! Hårda ord. Nästa gång kom hundarna lika glada igen…
Sån vill jag också vara! Alltid möta människor med ett leende kanske inte hoppa på dem på benet och skita ner deras kläder och försöka slicka dem i ansiktet…
…trodde också att jag var ganska bra på att vara glad…
..tills förra måndan…jag vet inte om det var för att det var måndag…
…Vi tränade inför Triathlon (simma, cykla och springa) vi hade simmat och ”Vi kan kalla träningskompisen för…XX(Frågade min kära frivilliggruppmedlem)” och slängt oss på cyklarna. XX cyklade lite snabbare än jag…mest för att jag är lite feg…många gånger väntade XX in mig och log ”Heja på!” XX har inte tränat i precis det här området tidigare viste inte exakt den ”rätta vägen” där vi skulle svänga in.
Jag ropade ”Snart är det höger”. XX fortsatte rakt fram med sitt tempostyre blind för alla svängar och såg bara den härliga rakan med efterföljande nedförsbacke…och så var XX borta.
Kvar står jag…hade det varit en tecknad film hade jag nu fått små rökmoln ur öronen… arg som ett bi cyklar jag efter…
…Väl hemma efter den ”stora” omvägen har XX vänt och kommer och möter mig med ett leende… jag är arg…som ett bi…ilskJ Något jag trodde jag var expert på att tygla…
Några timmar senare mindes jag Trix och Jane och såg XX i deras ställe….hur dum får jag bli?...försöka kväva ovillkorlig, härlig kärlek…var stund kommer Gud (Kan bli riktigt ilsk på Gud) till oss kanske glad, härlig…tar vi emot det eller blir vi ilskna?
Vi får alla ibland krypa till korset…”ganska bra på att vara glad”… i flera år sen jag stötte på bönen i början av min prästutbildning har jag bett den och en annan bön var morgon och var kväll. Morgon: Gud hjälp mig att inse att vad jag än möter idag gör vi det tillsammans. Och var kväll: Gud ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.
Kanske ska jag lägga till…och kraft att tygla min ilskaJ Amen
lördag 9 maj 2009
Älskar politik och att spränga gränser -KT 7/5-09
Anna Ekström, Lunds stift, Älskar politik och att spränga gränser Intervju i Kyrkans Tidning 2009/nr 19 (2009-05-07).
http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/alskar_politik_och_att_spranga_granser_0_9623.news.aspx
Älskar politik och att spränga gränser
För Anna Ekström finns få hinder. Som 19-åring tog hon en plats i stiftsfullmäktige i Lunds stift. Den då hittills yngsta ledamoten.
Målmedveten. "Jag har varit med och sprängt gränser", säger Anna Ekström. Hon lyckades tillsammans med några andra, att starta en nomineringsgrupp och tog som 19-åring plats i stiftsfullmäktige i Lund.
Det politiska engagemanget började som 16-åring i Folkpartiet. När hon även ville engagera sig i kyrkopolitiken, men inte fick komma på valbar plats på Folkpartiets lista, startade hon tillsammans med några andra intresserade ungdomar en egen lista, Ungdomslistan i Lunds stift. – Ser jag något som jag upplever som fel, så har jag två val. Skita i det eller kavla upp ärmarna och ge mig in i det, jag väljer nästan alltid det sistnämnda. Det går aldrig att stå vid sidan och gnälla, säger hon.
Sitt eget mål när Ungdomslistan startades var att bryta en barriär och få in fler unga i kyrkopolitiken. Hon vet inte om det blivit lättare för andra, men hon har bevisat att det går. – Ungdomar behövs bland annat för att de vågar ställa frågor. Jag ställde en massa ”dumma” frågor under mina första år, säger hon. De var tre personer som startade Ungdomslistan och de träffades genom Svenska kyrkans unga. När de väl fått sin nomineringsgrupp registrerad visste de inte hur de skulle få ut valsedlarna. Det var mycket att lära sig och mycket slit, men de lyckades och fick in två personer i stiftsfullmäktige i kyrkovalet 2001. Platserna fick de behålla även i nästa val 2005.
De var 16 ungdomar på den första listan till stiftsfullmäktige, de allra flesta under 25 år. – Problemet är att de äldre inte låter de unga ta plats, säger hon.Att det inte skulle finnas unga som vill engagera sig fnyser hon åt. Ungdomslistan i Lunds stift är bara ett exempel, anser hon och i sitt yrke som präst träffar hon många engagerade och brinnande ungdomar som har idéer och vill saker, bara de får möjligheten.Till alla yngre som vill in i kyrkopolitiken är rådet att bara göra det, sök stöd hos Svenska kyrkans unga och i varandra. Får man inte komma med på valbar plats på de etablerade nomineringslistorna, så får man starta en egen lista. – Kunde vi, så kan alla, säger hon.
En av de första frågorna som hon drev i stiftsfullmäktige var att sänka arvodet för sammanträdesdeltagarna. Hon visste inte ens att det skulle utgå något arvode. Hon lyckades inte, men fick i gång en debatt. Själv tycker hon att det kostar för mycket att bedriva politik inom kyrkan. Även nuvarande valsystem kostar för mycket och är dessutom ett system hon inte tror på. Hon förespråkar ett indirektval.– Varför inte ha ett stormöte som utser representanter? Hennes eget mål med politiken är att lära sig något nytt och att vara med och förändra. Dessutom tycker hon att det är roligt. Däremot saknar hon hetare debatter och tydligare valfrågor. Enligt Anna Ekström handlar det om att personerna på listorna har olika synpunkter och när de inte kan komma överens så blir formuleringarna luddigare.
En fråga som hon själv brinner starkt för är mikrokrediter och andra etiska placeringar. Hon tycker att Svenska kyrkan skulle våga sticka ut hakan och visa vägen. Dessutom vill hon ge kulturhistoriskt intressanta kyrkor i ”julklapp till staten”, kyrkor som kostar pengar och inte är ändamålsenliga för att bedriva församlingsverksamhet i.
I höstens val lämnar hon Ungdomslistan i Lunds stift. Hon är fortfarande engagerad i huvudfrågan att få in fler unga i kyrkopolitiken, men kan inte stå med på valbar plats eftersom det är emot hennes egen princip.– Jag kan ju inte bli som alla de som stannar kvar år efter år. Dessutom är det en ungdomslista. Och listan är i goda händer, det är många engagerade ungdomar som vill komma in och förändra, säger hon.Nu träder hon åter in på Folkpartister i Svenska kyrkans lista och kommer att stå på valbar plats till kyrkomötet. Men alla gillar inte att hon startade en egen lista.– Jag är politisk vilde i kyrkopolitiken, det kanske är en av mina främsta meriter, säger hon med ett ironiskt skratt.
Som 15-åring kom vissheten om att hon ville bli präst. Kanske för att hon vill förändra bilden av hur en präst kan vara. Hon inspirerades själv av de unga pastorsadjunkter som kom till hennes församling.– Jag ser inga problem med att vara religiös och politiker. Det spelar igen roll om du är muslim, hindu eller kristen, det är inte något som vi som politiker ska behöva tysta ner. Det är vad man har i hjärtat som räknas, säger hon.
Anna Ekström är en person som har tid för mycket och som har mycket grejer på gång. Hon tränar cirka tio timmar i veckan, bakar sitt eget bröd, stickar och är politiker. Visst tar kyrkopolitiken tid, även om tidsåtgången varierar i olika perioder.– Det man är intresserad av hinner man med är mitt motto, däremot har jag inte tid med något jag inte är intresserad av.– Och vem kan egentligen förklara en brinnande känsla, säger hon.
Tina Augustsson08-462 28 10tina.augustsson@kyrkanstidning.se
Präst som inte vill spilla tid
ANNA EKSTRÖM Ålder: 27 (född 1982).
Bor: Karlskrona, Lunds stift.
Familj: Mamma, pappa och två bröder (en äldre och en yngre).
Yrke: Präst, vigdes i Lunds domkyrka våren 2007. Arbetar i Nättraby-Hasslö församling.
Nomineringsgrupp: En av grundarna av ungdomslistan i Lunds stift, i höstens val på Fisk-listan.
Uppdrag: Stiftsfullmäktige i Lunds stift och kommunfullmäktige i Karlskrona.
Övriga intressen: Ogillar att berätta om sina intressen, det tar för lång tid, tid som är till för hennes intressen.
http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/alskar_politik_och_att_spranga_granser_0_9623.news.aspx
Älskar politik och att spränga gränser
För Anna Ekström finns få hinder. Som 19-åring tog hon en plats i stiftsfullmäktige i Lunds stift. Den då hittills yngsta ledamoten.
Målmedveten. "Jag har varit med och sprängt gränser", säger Anna Ekström. Hon lyckades tillsammans med några andra, att starta en nomineringsgrupp och tog som 19-åring plats i stiftsfullmäktige i Lund.
Det politiska engagemanget började som 16-åring i Folkpartiet. När hon även ville engagera sig i kyrkopolitiken, men inte fick komma på valbar plats på Folkpartiets lista, startade hon tillsammans med några andra intresserade ungdomar en egen lista, Ungdomslistan i Lunds stift. – Ser jag något som jag upplever som fel, så har jag två val. Skita i det eller kavla upp ärmarna och ge mig in i det, jag väljer nästan alltid det sistnämnda. Det går aldrig att stå vid sidan och gnälla, säger hon.
Sitt eget mål när Ungdomslistan startades var att bryta en barriär och få in fler unga i kyrkopolitiken. Hon vet inte om det blivit lättare för andra, men hon har bevisat att det går. – Ungdomar behövs bland annat för att de vågar ställa frågor. Jag ställde en massa ”dumma” frågor under mina första år, säger hon. De var tre personer som startade Ungdomslistan och de träffades genom Svenska kyrkans unga. När de väl fått sin nomineringsgrupp registrerad visste de inte hur de skulle få ut valsedlarna. Det var mycket att lära sig och mycket slit, men de lyckades och fick in två personer i stiftsfullmäktige i kyrkovalet 2001. Platserna fick de behålla även i nästa val 2005.
De var 16 ungdomar på den första listan till stiftsfullmäktige, de allra flesta under 25 år. – Problemet är att de äldre inte låter de unga ta plats, säger hon.Att det inte skulle finnas unga som vill engagera sig fnyser hon åt. Ungdomslistan i Lunds stift är bara ett exempel, anser hon och i sitt yrke som präst träffar hon många engagerade och brinnande ungdomar som har idéer och vill saker, bara de får möjligheten.Till alla yngre som vill in i kyrkopolitiken är rådet att bara göra det, sök stöd hos Svenska kyrkans unga och i varandra. Får man inte komma med på valbar plats på de etablerade nomineringslistorna, så får man starta en egen lista. – Kunde vi, så kan alla, säger hon.
En av de första frågorna som hon drev i stiftsfullmäktige var att sänka arvodet för sammanträdesdeltagarna. Hon visste inte ens att det skulle utgå något arvode. Hon lyckades inte, men fick i gång en debatt. Själv tycker hon att det kostar för mycket att bedriva politik inom kyrkan. Även nuvarande valsystem kostar för mycket och är dessutom ett system hon inte tror på. Hon förespråkar ett indirektval.– Varför inte ha ett stormöte som utser representanter? Hennes eget mål med politiken är att lära sig något nytt och att vara med och förändra. Dessutom tycker hon att det är roligt. Däremot saknar hon hetare debatter och tydligare valfrågor. Enligt Anna Ekström handlar det om att personerna på listorna har olika synpunkter och när de inte kan komma överens så blir formuleringarna luddigare.
En fråga som hon själv brinner starkt för är mikrokrediter och andra etiska placeringar. Hon tycker att Svenska kyrkan skulle våga sticka ut hakan och visa vägen. Dessutom vill hon ge kulturhistoriskt intressanta kyrkor i ”julklapp till staten”, kyrkor som kostar pengar och inte är ändamålsenliga för att bedriva församlingsverksamhet i.
I höstens val lämnar hon Ungdomslistan i Lunds stift. Hon är fortfarande engagerad i huvudfrågan att få in fler unga i kyrkopolitiken, men kan inte stå med på valbar plats eftersom det är emot hennes egen princip.– Jag kan ju inte bli som alla de som stannar kvar år efter år. Dessutom är det en ungdomslista. Och listan är i goda händer, det är många engagerade ungdomar som vill komma in och förändra, säger hon.Nu träder hon åter in på Folkpartister i Svenska kyrkans lista och kommer att stå på valbar plats till kyrkomötet. Men alla gillar inte att hon startade en egen lista.– Jag är politisk vilde i kyrkopolitiken, det kanske är en av mina främsta meriter, säger hon med ett ironiskt skratt.
Som 15-åring kom vissheten om att hon ville bli präst. Kanske för att hon vill förändra bilden av hur en präst kan vara. Hon inspirerades själv av de unga pastorsadjunkter som kom till hennes församling.– Jag ser inga problem med att vara religiös och politiker. Det spelar igen roll om du är muslim, hindu eller kristen, det är inte något som vi som politiker ska behöva tysta ner. Det är vad man har i hjärtat som räknas, säger hon.
Anna Ekström är en person som har tid för mycket och som har mycket grejer på gång. Hon tränar cirka tio timmar i veckan, bakar sitt eget bröd, stickar och är politiker. Visst tar kyrkopolitiken tid, även om tidsåtgången varierar i olika perioder.– Det man är intresserad av hinner man med är mitt motto, däremot har jag inte tid med något jag inte är intresserad av.– Och vem kan egentligen förklara en brinnande känsla, säger hon.
Tina Augustsson08-462 28 10tina.augustsson@kyrkanstidning.se
Präst som inte vill spilla tid
ANNA EKSTRÖM Ålder: 27 (född 1982).
Bor: Karlskrona, Lunds stift.
Familj: Mamma, pappa och två bröder (en äldre och en yngre).
Yrke: Präst, vigdes i Lunds domkyrka våren 2007. Arbetar i Nättraby-Hasslö församling.
Nomineringsgrupp: En av grundarna av ungdomslistan i Lunds stift, i höstens val på Fisk-listan.
Uppdrag: Stiftsfullmäktige i Lunds stift och kommunfullmäktige i Karlskrona.
Övriga intressen: Ogillar att berätta om sina intressen, det tar för lång tid, tid som är till för hennes intressen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
